hur döper man stormar

Stormar får namn av meteorologiska institut enligt vissa fasta principer, främst för att göra varningar tydliga och undvika förvirring när flera oväder pågår samtidigt. I Norden används numera framför allt namnsdagsnamn och en gemensam nordisk modell håller på att införas.

Varför man döper stormar

• För att alla myndigheter, medier och allmänhet ska prata om samma oväder och inte blanda ihop flera olika stormar.

• För att underlätta varningar, prognoser och krisinformation när läget är allvarligt.

• För att stora oväder ofta blir historiska händelser som är lättare att minnas med ett namn än ett datum eller nummer.

Vem bestämmer namnet?

• I Norden är det de nationella vädertjänsterna: SMHI i Sverige, DMI i Danmark och Meteorologisk institutt i Norge.

• Det land som stormen träffar först brukar få äran att döpa den, därför har många nordiska stormar danskklingande namn när ovädren kommer västerifrån.

• För tropiska stormar/orkaner finns särskilda internationella listor som tas fram av meteorologiska organisationer kopplade till FN-systemet.

Hur går namngivningen till i Sverige/Norden?

• Sedan mitten av 2000‑talet har Sverige oftast utgått från dagens namnsdag i almanackan när en storm behöver namn, som i fallen Simone och Sven 2013.

• Tidigare namngavs oväder oftare efter plats eller tidpunkt, till exempel Ölandsstormen (1985) och allahelgonaorkanen (1969).

• Från 1 januari 2026 införs en gemensam nordisk namnlista där ländernas vädertjänster samarbetar om namnen, i stället för helt egna ad‑hoc‑lösningar.

Kort om orkaner och internationella namnlistor

• Tropiska stormar/orkaner får sina namn från förberedda listor med personnamn som roterar över åren i olika oceanbaser, till exempel Atlanten och Stilla havet.

• Om en särskilt förödande orkan inträffar kan dess namn ”pensioneras” så att det inte används igen, just för att den är så starkt förknippad med katastrofen.

TBT: Gudrun, Alfrida och andra “kända” stormar

• Stormen Gudrun 2005 fick sitt namn via den norska vädertjänsten och blev sedan etablerat även i Sverige, trots att Sverige egentligen inte hade en stark namngivningstradition då.

• Stormen Alfrida döptes av SMHI med namnsdagsprincipen – det namn som stod i almanackan den dag ovädret slog till.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.