trettondagsafton varför firas

Trettondagsafton firas den 5 januari som aftonen före Trettondedag jul, och hör ihop med den kristna högtiden Epifania/”uppenbarelsens dag”. Den markerar slutet på julhelgen och är knuten till minnet av när Jesus blev uppenbarad som Guds son och när de vise männen kom med gåvor.

Vad är trettondagsafton?

• Trettondagsafton infaller alltid den 5 januari, kvällen före Trettondedag jul.

• I Sverige räknas den som helgafton på samma sätt som julafton och påskafton.

Varför firas trettondagsafton?

• Den hör till trettonhelgen, som kristna firar till minne av att Jesus uppenbaras som Guds son genom födelsen, dopet och de första undren.

• I västlig kristen tradition har berättelsen om de tre vise männen som kommer med guld, rökelse och myrra blivit det dominerande motivet för helgen.

Historisk bakgrund

• Trettondagen (6 januari) började firas redan på 200‑talet och är äldre än själva julfirandet den 25 december.

• Från början firades 6 januari till minne av Jesu födelse, men detta flyttades senare till 24–25 december, medan trettonhelgen fick betoningen på ”uppenbarelsen”.

Traditioner och seder

• I Norden har trettondagsafton och trettondagen varit den ”sista stora” julfesten, med ungdomsgillen, lekstugor och besök som avrundning på julhelgen.

• Stjärngossar, julbockar och bibelinspirerade små spel eller upptåg har förekommit i samband med trettonhelgen.

Internationell betydelse

• I många sydliga länder markerar trettondagsafton eller trettondagen början på karnevalsäsongen.

• I Danmark och Norge kallas dagen ”helligtrekongersdag”, med tydlig betoning på de tre vise männens roll.

Kort sagt: Trettondagsafton firas eftersom den inleder och ramas in av en gammal kristen uppenbarelsehögtid, där man särskilt minns de vise männens besök hos Jesusbarnet och att julens budskap gäller alla folk.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.