varför blir himlen röd

Himlen blir röd framför allt på grund av Rayleighspridning , alltså hur solens ljus sprids i atmosfären när solen står lågt vid horisonten, till exempel vid soluppgång och solnedgång. Då filtreras mycket av det blå och gröna ljuset bort, och det som är kvar och når våra ögon är mest rött, orange och rosa ljus.

Grunden: solens ljus och färger

Vitt solljus består av många färger med olika våglängder, från kortvågigt blått till långvågigt rött. Kortare våglängder (blått/violett) sprids lättare mot luftmolekyler, medan längre våglängder (rött/orange) passerar rakare genom luften.

• Mitt på dagen går ljuset en kortare väg genom atmosfären, och mer blått ljus sprids mot våra ögon, så himlen ser blå ut.

• Vid horisonten måste ljuset passera en mycket längre sträcka genom luften, och då hinner mer av det blåa och gröna ljuset spridas bort ur din siktlinje.

Varför just röd vid solnedgång?

När solen står lågt blir vägen genom atmosfären lång, och nästan allt blått och grönt ljus har spridits åt sidan innan ljuset når dig. Det som dominerar kvar i ljusstrålen är de längre våglängderna – rött, orange och ibland rosa – och därför blir himlen rödaktig.

• Om det finns tunna moln eller partiklar som reflekterar ljuset, kan de “fångas” av det röda ljuset och glöda intensivt rött/orange.

• Klara, torra kvällar kan ge extra starka färger eftersom ljuset kan färdas långt genom relativt ren luft innan det sprids.

Roll för damm, rök och föroreningar

Partiklar i luften – till exempel damm, rök från skogsbränder eller luftföroreningar – kan förstärka eller förändra de röda tonerna i himlen. Större partiklar sprider ljuset på ett annat sätt än små luftmolekyler, vilket kan ge:

• Extra intensiva röda/orange solnedgångar vid vulkanutbrott eller stora bränder.
• Mer dova, smutsgula eller brunröda himlar över förorenade städer.

“Röd himmel på kvällen/morgonen” och väder

Det gamla ordspråket om röd himmel på kvällen (”sailor’s delight”) och på morgonen (”sailor’s warning”) har viss koppling till hur ljuset passerar genom högtrycksluft, moln och partiklar. En röd kvällshimmel kan ibland tyda på klart väder västerut, medan röd morgonhimmel kan antyda att nederbördsområden är på väg.

Folk på forum och i vardagsspråk beskriver ofta detta som att “luften brinner” eller att “himlen glöder”, men i grunden är det samma optiska effekt – ljus som filtreras och sprids i atmosfären.

Kort sagt: himlen blir röd när solen står lågt och ljuset tvingas ta en längre väg genom atmosfären, vilket gör att det blå ljuset sprids bort och det röda får dominera, ibland förstärkt av damm, moln och föroreningar.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.