varför får man bristningar

Bristningar (hudbristningar/stretch marks) uppstår när huden töjs ut snabbare än den hinner anpassa sig, vilket skadar hudens kollagen och elastin i det djupare hudlagret (dermis). De är ofarliga men kan upplevas som kosmetiskt störande, och nästan alla får dem någon gång i livet.

Vad är bristningar?

Bristningar är smala streck eller strimmor i huden som först ofta är rödlila och med tiden blir ljusare eller vitaktiga. De syns oftast på mage, lår, höfter, bröst, rumpa och nedre rygg där huden utsätts för mest tänjning.

• De sitter i hudens djupare lager, vilket gör att krämer och oljor bara kan påverka dem begränsat.

• De gör sällan ont eller kliar, men kan kännas lite ömma när de först uppstår.

Varför får man bristningar?

Den gemensamma orsaken är att huden sträcks ut för snabbt, så att kollagen- och elastinfibrerna skadas eller brister. Men det finns flera vanliga situationer där detta händer:

• Snabb tillväxt i puberteten – kroppen växer fort och huden hinner inte med, särskilt på bröst, höfter, lår och rygg.

• Graviditet – magen växer snabbt, hormoner förändrar hudens elasticitet och risken för bristningar ökar.

• Snabb viktuppgång eller viktnedgång – stora viktförändringar ger kraftig tänjning av hudens vävnad.

• Mycket styrketräning och snabb muskelökning – huden hinner inte anpassa sig runt ökande muskelmassa.

• Hormoner och mediciner – till exempel höga nivåer av kortisol eller långvarig användning av kortison kan göra huden tunnare och mer sårbar.

• Ärftlighet – vissa har genetiskt mer benägenhet att få bristningar, särskilt om flera i familjen har det.

I mer ovanliga fall kan bristningar vara kopplade till vissa hormonella eller genetiska sjukdomar, som Cushings syndrom eller bindvävssjukdomar (t.ex. Marfans syndrom).

Är det farligt med bristningar?

Bristningar är nästan alltid helt ofarliga och en naturlig del av hudens förändring genom livet. De kan dock påverka självbilden och få personer att känna skam eller undvika vissa kläder, trots att det är något väldigt vanligt.

• Många bristningar bleknar med tiden och blir mycket mindre synliga, även om de oftast inte försvinner helt.

• Om bristningarna kommer väldigt snabbt, gör ont, eller om du samtidigt har andra symtom (t.ex. kraftig viktförändring utan förklaring, extrem trötthet), kan vårdcentralen bedöma om det finns någon bakomliggande orsak.

Vad kan man göra åt bristningar?

Det finns tyvärr ingen metod som garanterat tar bort bristningar helt, men det finns saker som kan minska risken och göra dem mindre synliga.

Minska risken (så gott det går)

• Försök ha långsamma, stabila viktförändringar i stället för snabba jojovikter.

• Håll huden återfuktad med kräm eller olja, särskilt vid graviditet eller snabb tillväxt, även om det inte är ett säkert skydd kan det göra huden mer elastisk och bekväm.

• Undvik onödig eller egenmedicinerad användning av starka kortisonpreparat utan läkares råd.

Göra bristningar mindre synliga

• Medicinska behandlingar som laser, microneedling eller vissa syrabehandlingar kan i vissa fall göra bristningar mindre tydliga, men kräver oftast flera behandlingar och resultat varierar.

• Krämer med till exempel retinoider kan ibland hjälpa lite på nyare (röda) bristningar, men ska inte användas vid graviditet utan läkares bedömning.

• Smink, brun-utan-sol och liknande kan tillfälligt jämna ut färgskillnaden om man mår dåligt av hur de syns.

När bör man söka vård?

De flesta behöver inte vård för bristningar, men i vissa fall är det bra att ta kontakt med vården.

• Om bristningarna uppstår plötsligt och kraftigt utan tydlig anledning.

• Om du samtidigt har andra symtom som ovanlig trötthet, blåmärken, håravfall eller snabb viktförändring.

• Om du mår psykiskt dåligt över ditt utseende och det påverkar vardagen – då kan det vara hjälpsamt att prata med vårdcentral, kurator eller psykolog.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.