varför får man sepsis

Sepsis beror på att kroppen överreagerar på en infektion och immunförsvaret skadar egna organ i stället för att bara bekämpa själva infektionen. Det är alltså inte ”en bakterie i blodet” i sig som är problemet, utan en kraftig, felriktad inflammationsreaktion som kan bli livshotande.

Vad är sepsis?

• Sepsis är ett allvarligt tillstånd där en infektion leder till en systemisk inflammationsreaktion och organpåverkan.

• Kroppens immunförsvar frisätter mängder av signalämnen som gör kärlen läckiga, ger blodproppar i små kärl och försämrar blodflödet till organ.

• Utan snabb behandling kan detta leda till svikt i flera organ, blodtrycksfall (septisk chock) och död.

Varför får man sepsis? (Grundorsaker)

Sepsis uppstår nästan alltid som en följd av en infektion, men samma typ av infektion ger inte sepsis hos alla.

Vanliga infektionsorsaker:

• Bakterieinfektioner är den vanligaste orsaken (t.ex. lunginflammation, urinvägsinfektion, bukinfektion, hud- och sårinfektion).

• Virusinfektioner som influensa eller covid-19 kan också leda till sepsis, särskilt hos sköra patienter.

• Svampinfektioner (ofta Candida) ses framför allt hos svårt sjuka eller sjukhusvårdade patienter.

Vanliga infektionsfokus där sepsis börjar:

• Lungor – t.ex. lunginflammation.

• Urinvägar och njurar – t.ex. pyelonefrit/urosepsis.

• Buk/digestionssystem – t.ex. blindtarmsinflammation, gallvägsinfektion, tarmperforation.

• Hud och mjukdelar – cellulit, infekterade sår eller brännskador.

• Blod, hjärtklaffar, hjärna eller skelett – t.ex. endokardit, meningit, osteomyelit.

Vad händer i kroppen?

Det typiska vid sepsis är inte bara att det finns bakterier/virus/svamp, utan hur kroppen reagerar.

• Immunförsvaret känner igen delar av mikroberna (så kallade PAMPs) och triggar en kraftig inflammationskaskad.

• Kärlväggarna blir läckiga, blodtrycket sjunker och små blodproppar kan bildas i mikrocirkulationen.

• Organ – som njurar, hjärna, hjärta och lever – får sämre blodflöde och syre, vilket leder till organsvikt.

Enkelt uttryckt: kroppen ”slår på alla larm” på samma gång och klarar inte att stänga av dem igen.

Riskfaktorer – varför vissa drabbas hårdare

Alla kan få sepsis, även unga tidigare friska, men vissa har högre risk.

Högre risk att en infektion leder till sepsis ses bland annat hos:

• Personer över 65 år eller spädbarn.

• Personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. cancerbehandling, hiv, kortison i höga doser, vissa autoimmuna behandlingar).

• Personer med kroniska sjukdomar som diabetes, njursvikt eller KOL.

• Personer som nyligen vårdats på sjukhus/IVA eller har främmande material i kroppen (kärlkatetrar, urinkateter, respirator, implantat).

• Personer som nyligen fått antibiotika, vilket kan förändra normalfloran och selektera mer motståndskraftiga bakterier.

Samtidigt betonar svenska informationskällor att sepsis också drabbar i övrigt friska människor och därför kan vara svår att ”förutse”.

Kan man förebygga sepsis?

Man kan inte förebygga all sepsis, men risken kan minskas genom att förebygga och behandla infektioner tidigt.

Några viktiga strategier:

• Vaccination mot t.ex. influensa, pneumokocker och covid-19 minskar risken för svår infektion som kan leda till sepsis.

• God sårvård och snabb bedömning vid rodnad, svullnad, feber eller försämrat allmäntillstånd efter operation eller skada.

• Snabb vårdkontakt vid allmänpåverkan (frossa, hög feber eller kraftig trötthet) i kombination med misstänkt infektion, särskilt hos riskgrupper.

Om du eller någon nära plötsligt blir mycket sjuk med feber eller frossa, är ovanligt trött, förvirrad eller ”känns fel” i samband med en infektion ska du söka vård akut – sepsis kräver snabb behandling med antibiotika och vätska.

Kort sagt: man får sepsis när en infektion triggar ett överdrivet immunförsvar som skadar kroppen själv, och det kan drabba vem som helst men är vanligare och farligare hos sköra eller svårt sjuka patienter.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.