varför heter det fettisdagen

Fettisdagen heter så för att det är en sammansättning av orden “fet” och “tisdag”.

Kort förklaring

• “Fet” syftar på den feta maten man åt denna dag – kött, fläsk, grädde, bullar – innan fastan började.

• “Tisdag” är helt enkelt veckodagen, eftersom dagen alltid infaller på en tisdag, 47 dagar före påsk.

Alltså: fettisdag = den “feta tisdagen” innan fastan.

Lite historisk bakgrund

I den kristna traditionen skulle man förr förbereda sig för en cirka 40 dagar lång fasta före påsk.

Dagarnas ordning i fastlagen var ofta:

1. Fläsksöndagen
2. Blåmåndagen
3. Fettisdagen – den sista dagen då man “åt upp sig” inför fastan.

På många håll åt man extra kraftig mat denna dag, till exempel kött- och fläskrätter, kroppkakor eller särskilt “fettisdagskött”.

Kopplingen till semlor

I Sverige har fettisdagen i dag mest blivit förknippad med semlor.

Bakelsen kallades länge fastlagsbulle eller fettisdagsbulle, just för att den åts på fettisdagen.

Semlan i sin nuvarande form – vetebulle med mandelmassa och vispgrädde – blev vanlig först under 1900-talet, men traditionen att äta vetebröd eller hetvägg är äldre.

Namnet i lexikon och källor

• Etymologiskt förklaras “fettisdag” som bildat av “fet” + “tisdag”, där “fet” syftar på den feta maten före fastan. Ordet är belagt sedan 1500‑talet.

• Svenska kyrkan beskriver dagen på samma sätt: en tisdag då man åt fet mat innan fastan började på askonsdagen.

TL;DR: Det heter fettisdagen eftersom det är den “feta tisdagen” då man förr åt extra fet mat – som fettisdagsbullar/semlor – precis innan fastan startade.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.