Just nu befinner sig Kuba i en ovanligt allvarlig kris, både politiskt och ekonomiskt, med tydliga geopolitiska risker runt ett möjligt skärpt tryck från USA och dess allierade.

Läget i korthet

  • Allvarlig bränsle- och energikris med frekventa strömavbrott och omfattande ransonering.
  • USA försöker strypa Kubas tillgång till olja och bränsle, vilket kubanska myndigheter beskriver som en “energi‑blockad”.
  • Regeringen i Havanna talar öppet om att landet måste förbereda sig för “en mångfacetterad krigföring” och möjlig militär konflikt.
  • FN varnar för risk för humanitär kollaps om situationen fortsätter.
  • Samtidigt skickar länder som Mexiko humanitärt stöd och bränsle som försöker mildra effekterna.

Bakgrunden: varför krisen nu?

Sedan tidigare har Kuba haft en svag ekonomi med brist på valuta, mat och mediciner, förstärkt av pandemin och minskad turism. Under de senaste månaderna har USA skärpt trycket genom att hindra oljetransporter till Kuba, bland annat genom tariffer och hot mot länder och rederier som levererar bränsle.

Kubas regering beskriver detta som ett försök till “ekonomisk strypning” och ett brott mot internationell rätt. Amerikanska bedömare som citeras i medier menar att man uppfattar Kubas ekonomi som nära kollaps och regimen som ovanligt sårbar.

Vad gör kubanska myndigheter?

Regeringen har infört hårda nödförordningar för att försöka få bränslet att räcka till de mest kritiska funktionerna.

Några av åtgärderna:

  • Fyradagars arbetsvecka i många statliga verksamheter.
  • Kraftigt minskad inrikestrafik mellan provinser.
  • Kortare öppettider i skolor och delvis distansundervisning på universitet.
  • Stora turistattraktioner stängs tillfälligt för att spara energi.
  • Bränsle prioriteras till sjukvård, livsmedelsproduktion och försvar.

President Miguel Díaz‑Canel och andra ledare talar samtidigt om att stärka landets försvar, bland annat via den gamla doktrinen om “hela folkets krig”, där hela samhället ska kunna mobiliseras vid en konflikt.

Säkerhetsläget: tal om “krigstillstånd”

Kubas nationella försvarsråd har nyligen haft möten där man formellt talar om att förbereda “övergång till krigstillstånd” om en konflikt med USA skulle bryta ut. Rådet ansvarar för att ta kontroll över landet i krigssituationer, och mötena har fokuserat på mobilisering, samordning och beredskap.

Díaz‑Canel betonar att beredskap är ett sätt att avskräcka angrepp – att USA ska behöva “beräkna priset” för en attack. Inom USA‑administrationen diskuteras enligt flera medier allt från fortsatt ekonomiskt tryck till blockad till försök att hitta personer inom den kubanska makteliten som kan tänka sig en maktförändring före slutet av 2026.

Humanitär situation i vardagen

För vanliga kubaner märks krisen framför allt i:

  • Långa och återkommande strömavbrott i stora delar av landet.
  • Brist på bränsle, vilket slår mot kollektivtrafik, landsbygden och transporter av mat.
  • Försämrad tillgång till livsmedel, mediciner och grundläggande varor, särskilt för redan utsatta grupper.

FN:s högsta representant på Kuba beskriver en befolkning som pendlar mellan uthållighet och stark oro, sorg och frustration. FN varnar uttryckligen för att läget kan tippa över i en humanitär kollaps om inget förändras, och efterlyser snabba ekonomiska reformer och lindring av de hårdaste sanktionerna.

Internationella reaktioner och hjälp

Alla länder följer inte USA:s linje. Flera aktörer i regionen försöker hålla Kuba under armarna.

Ett tydligt exempel är Mexiko:

  • Den mexikanska flottan har nyligen skickat fartyg lastade med bränsle och annan humanitär hjälp till Kuba.
  • Mexikanska företrädare understryker att detta sker för att stötta det kubanska folket i en situation av “stor nöd och osäkerhet”.

Samtidigt tar vissa länder och flygbolag ett steg tillbaka:

  • Air Canada har exempelvis stoppat sina flygningar till Kuba på grund av bränslebristen.
  • Andra bolag tvingas lägga in tankstopp i andra länder innan de flyger vidare till Havanna.

Röster i forum och debatt

På nätforum och i debattartiklar finns flera olika tolkningar av vad som “egentligen” händer:

  • Vissa lyfter fram bristerna i det kubanska systemet: byråkrati, censur, ineffektiv ekonomi, och menar att krisen inte enbart kan skyllas på USA.
  • Andra fokuserar på sanktionerna och beskriver dem som ett medvetet försök till destabilisering och regimskifte.
  • Det förekommer också hårda ordväxlingar mellan kubaner i exil och vänsterorienterade debattörer från andra länder om vems narrativ som är “propaganda”.

Ett återkommande tema är att informationen om Kuba ofta är färgad – kubanska statliga medier, västerländska mainstream‑medier och alternativmedier lyfter olika delar av verkligheten.

Resor till Kuba just nu

Svenska myndigheter betonar att resenärer till Kuba bör följa läget noga, då strömavbrott, bränslebrist och störningar i transporter kan påverka både säkerhet och möjligheten att resa runt i landet. Rekommendationer kan ändras snabbt beroende på hur krisen utvecklas, så det är viktigt att följa uppdaterad reseinformation om du funderar på att åka.

Flera perspektiv framåt

Det finns några huvudsakliga scenarier som diskuteras i analyser och forum (med all osäkerhet det innebär):

  1. Fortsatt utdragen kris
    Kubas regering klamrar sig fast, stödd av begränsat men avgörande stöd från allierade som Mexiko och andra, medan befolkningen får fortsätta leva med ransonering, brist och periodvisa protester.

  2. Försiktig intern reform
    Vissa hoppas på gradvisa ekonomiska reformer och mer öppning mot privat sektor och omvärld, utan öppet regimskifte men med viss avspänning i relationen till USA.

  3. Skärpt konfrontation
    Ett mer pessimistiskt perspektiv är att USA trappas upp ytterligare, exempelvis genom blockad eller andra åtgärder, vilket ökar risken för både politisk kollaps och våldsamma scenarier.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.

Om du vill kan jag nästa steg zooma in på en viss aspekt – till exempel vardagslivet för vanliga kubaner, det geopolitiska spelet, eller hur svenska resenärer påverkas.