EIPS står oftast för emotionellt instabilt personlighetssyndrom , som är den svenska diagnosbenämningen för det som ofta kallas borderline personlighetssyndrom.

Kort förklaring

  • Det är en form av personlighetssyndrom där känslor, relationer och självbild lätt blir instabila.
  • Man kan få mycket starka känslosvängningar, ofta flera gånger per dag, som kan vara svåra att kontrollera.
  • Relationer kan bli intensiva och stormiga, med stark rädsla för att bli övergiven.
  • Impulsiva beteenden (t.ex. riskfyllt sex, droger, hetsätning, slösande med pengar) är vanliga.
  • Självskadebeteende och suicidala tankar/handlingar förekommer oftare hos personer med EIPS än i befolkningen i övrigt.

Några typiska kännetecken

Observera: Alla med EIPS är olika, man behöver inte ha alla punkter nedan.

  • Stark, snabbt skiftande ångest, nedstämdhet eller irritation.
  • Känsla av tomhet eller “ingen aning om vem jag är”.
  • Väldigt intensiva relationer där man kan pendla mellan att idealisera och nedvärdera andra.
  • Svårt att kontrollera ilska, ibland raseriutbrott.
  • Överkänslighet för separationer och upplevt avvisande.
  • I stress kan man få overklighetskänslor eller korta paranoida tankar.

Diagnos och koppling till “borderline”

  • I svenska ICD‑systemet används begreppet emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS).
  • I DSM‑5 (ett annat diagnossystem) kallas motsvarande tillstånd borderline personlighetssyndrom.
  • I praktiken pratar vården i Sverige ofta om EIPS/borderline som samma tillstånd.

Behandling och stöd

  • Det finns psykologisk behandling som har visat god effekt, t.ex. DBT (dialektisk beteendeterapi) och mentaliseringsbaserad terapi.
  • Behandling fokuserar på att lära sig hantera känslor, impulser, relationer och självskaderisk på ett mer hjälpsamt sätt.
  • Många förbättras tydligt över tid med rätt stöd, och prognosen är ofta bättre än många tror.

Viktig brasklapp

Om du känner igen dig i beskrivningen och mår dåligt är det viktigt att vända sig till vårdcentral, psykiatrin eller en psykolog för en ordentlig bedömning – inte försöka diagnostisera sig själv. Om det finns tankar på att skada sig eller ta sitt liv bör man söka akut hjälp (112 eller psykiatrisk akutmottagning) eller kontakta stödlinje direkt.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.