Postcovid (eller post‑covid‑tillstånd, ofta kallat långtidscovid) är ett samlingsnamn för långvariga eller nya symtom som kvarstår efter en genomgången covid‑19‑infektion, när själva infektionen alltså är över. Det räknas som ett eget hälsotillstånd och kan påverka flera organ och funktioner i kroppen samtidigt.

Kort definition

  • Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver postcovid som symtom som finns kvar eller uppstår på nytt minst tre månader efter insjuknandet i covid‑19, som varat i minst två månader och inte bättre förklaras av någon annan diagnos.
  • Tillståndet kan drabba både personer som haft svår covid‑19 och behövt sjukhusvård, och personer som haft en mild infektion hemma.

Vanliga symtom

Postcovid kan se mycket olika ut från person till person, men några symtom är särskilt vanliga.

  • Uttalad trötthet/fatigue som inte går över med vila.
  • Andfåddhet eller känsla av nedsatt lungkapacitet vid lätt ansträngning.
  • Kognitiva svårigheter (”hjärndimma”), till exempel koncentrationsproblem, minnesproblem och mental utmattning.
  • Försämring av symtom efter fysisk eller mental aktivitet (PEM/PESE), ibland först efter 12–72 timmar, som kan sitta i i dagar eller veckor.
  • Hjärtklappning, bröstsmärta, huvudvärk, sömnstörningar, lukt‑ och smakbortfall, smärta i muskler och leder samt allmän försämring av hälsan.

Hur vanligt och hur allvarligt?

  • I Sverige uppskattas hundratusentals personer ha drabbats av postcovid sedan pandemins start, vilket gör att det i vissa sammanhang beskrivs som en folksjukdom.
  • Symtomen klingar av med tiden hos många, men en del får långvarig eller uttalad funktionsnedsättning som påverkar arbete, studier och vardagsliv.

Orsaker och vad man vet idag

Forskningen pågår fortfarande intensivt och det finns ännu ingen helt säker förklaring till varför vissa utvecklar postcovid och andra inte.

  • Flera mekanismer diskuteras, till exempel kvarstående inflammation, störningar i immunsystemet, påverkan på blodkärl och mikrocirkulation samt störningar i nervsystemet.
  • Europeiska och nationella forskningsprogram har avsatt särskilda medel för att studera diagnos, behandling och rehabilitering vid postcovid fram till minst 2026.

Vård, utredning och rehabilitering

  • Basen för utredning av postcovid ligger ofta i primärvården, där läkare kartlägger symtom, utesluter andra orsaker och samordnar vård och rehabilitering.
  • Behandlingen anpassas individuellt och kan omfatta egenvårdsråd, fysio‑ och arbetsterapi, psykologiskt stöd, samt ibland bedömning hos flera olika specialister (till exempel lungmedicin, kardiologi, rehabiliteringsmedicin).

I Sverige finns nationella och regionala kunskapsstöd för vården, och patientföreningar och informationssidor om postcovid erbjuder stöd, erfarenhetsutbyte och samlad kunskap för drabbade och närstående.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.