Stjärtfluss är en bakterieinfektion i huden runt ändtarmsöppningen, oftast orsakad av grupp A-streptokocker (samma bakterier som vid halsfluss och svinkoppor), och den drabbar framför allt barn i förskoleåldern.

Vad är stjärtfluss?

  • Stjärtfluss är en infektion i huden kring analöppningen; den kan sprida sig fram mot underlivet och kallas då ibland snippfluss hos flickor.
  • Det medicinska namnet är perianal streptokockinfektion/perianal streptokockdermatit.
  • Infektionen ger lokalt obehag men brukar sällan ge hög feber eller allmänpåverkan.

Kort sagt: stjärtfluss = streptokockinfektion i huden runt rumpan, ofta hos barn.

Vanliga symtom

Typiska symtom vid stjärtfluss är:

  • Röd, skarpt avgränsad och öm hud runt ändtarmsöppningen, ibland svullnad.
  • Klåda, sveda och smärta i rumpan, särskilt vid tarmtömning.
  • Barn kan hålla sig från att bajsa för att det gör ont, vilket kan leda till förstoppning.
  • Ibland spridning framåt mot underlivet; hos flickor kan det ge flytningar (snippfluss).
  • Små sår eller sprickor i det irriterade området kan förekomma.

Många föräldrar tror först att det är vanligt blöjutslag eller svamp, eftersom det mest syns som rodnad och utslag.

Orsak och smitta

  • Orsaken är nästan alltid grupp A-streptokocker (GAS), samma typ som vid halsfluss.
  • Bakterierna sprids via droppsmitta (hosta/nysningar) och direktkontakt, till exempel från händer som varit i kontakt med sår eller saliv.
  • Smittan hamnar vid rumpan när barnet kliar sig på sår i huden eller i munnen och sedan i stjärten.
  • Stjärtfluss kan förekomma samtidigt som andra streptokockinfektioner i familjen eller på förskolan, till exempel halsfluss eller svinkoppor.

Diagnos och behandling

  • Läkare misstänker stjärtfluss utifrån hur huden ser ut och vilka symtom barnet har.
  • Diagnosen bekräftas ofta med ett snabbtest eller odling från huden runt anus, samma typ av test som används vid halsfluss.
  • Behandlingen är antibiotika (oftast i tablett- eller flytande form, ibland kombinerat med lokalbehandling på huden).
  • När behandlingen kommit igång brukar smärtan minska tydligt inom några dagar, även om rodnaden kan ta längre tid på sig att försvinna.

Vad kan man göra hemma?

Medicinsk bedömning behövs alltid vid misstänkt stjärtfluss, men några vanliga egenvårdsråd brukar vara:

  • God hygien: försiktig rengöring med ljummet vatten, noggrann handtvätt efter toalettbesök och blöjbyten.
  • Byt blöjor ofta hos små barn så att området hålls så torrt och rent som möjligt.
  • Hjälp barnet att våga gå på toaletten, ibland med stöd mot förstoppning enligt vårdens råd.

När ska man söka vård?

Du bör kontakta vårdcentral eller digital vårdtjänst om:

  • Barnet har tydlig röd, öm hud runt ändtarmsöppningen som inte snabbt går över.
  • Det gör så ont att barnet undviker att bajsa eller verkar mycket besvärat.
  • Det samtidigt finns tecken på annan streptokockinfektion i familjen (till exempel halsfluss, svinkoppor).

Sök akut hjälp om barnet verkar allmänpåverkat, har hög feber eller mycket ont, eller om du känner dig orolig för barnets allmäntillstånd.

TL;DR: Stjärtfluss är en streptokockorsakad hudinfektion runt ändtarmsöppningen, vanligast hos barn, som ger rodnad, smärta och klåda i rumpan och behandlas med antibiotika efter läkarbedömning.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.