Vintersolståndet är den tidpunkt på året då solen står som allra lägst på himlen och vi får årets kortaste dag och längsta natt på respektive halvklot. Efter vintersolståndet blir dagarna gradvis ljusare igen.

Vad är vintersolståndet?

  • Vintersolståndet är en exakt tidpunkt, inte en hel dag, då jordens axel lutar som mest bort från solen på det aktuella halvklotet.
  • Sett från norra halvklotet innebär det att solen får sin lägsta middagshöjd och att dagsljuset är som minst under hela året.

När inträffar det?

  • På norra halvklotet inträffar vintersolståndet vanligtvis mellan 21 och 23 december, ofta den 21 eller 22 december svensk tid.
  • På södra halvklotet inträffar vintersolståndet mellan 20 och 23 juni, då deras vinter är som mörkast.

Varför händer det?

  • Jorden lutar cirka 23,5 grader i sin rotation, vilket gör att solens strålar träffar olika delar av jorden olika brant under året.
  • När den norra delen av jordaxeln lutar bort från solen får norra halvklotet vintersolstånd, medan södra halvklotet då har sommarsolstånd.

Ljus, mörker och vardag

  • I Sverige innebär vintersolståndet att det är årets kortaste dag, och norr om polcirkeln kan solen inte gå upp alls, bara skymning mitt på dagen.
  • Många märker efter några veckor att det faktiskt blivit lite ljusare på eftermiddagarna, även om vintern och kylan ofta håller i sig länge.

Traditioner och symbolik

  • Vintersolståndet har länge setts som en vändpunkt: från mörker till ljus, och har kopplats till högtider som jul och olika ljusfester i många kulturer.
  • I nordisk folktro sågs natten kring vintersolståndet ibland som särskilt laddad, med både faror och möjligheter, och markerade en symbolisk ny början.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.