Artros beror på en långsam nedbrytning och förändring av ledbrosk och andra ledstrukturer, där flera riskfaktorer samverkar snarare än att en enskild orsak “sliter ut” leden plötsligt. Arv, ålder, belastning, skador och livsstil (till exempel övervikt och låg muskelstyrka) spelar alla roll i varför man får artros.

Vad är artros?

Artros är en kronisk ledsjukdom där brosket i leden gradvis bryts ner och hela leden (ben, brosk, ledkapsel, muskler) förändras. Det leder ofta till smärta, stelhet och nedsatt funktion, framför allt i knän, höfter, fingrar och rygg.

Varför får man artros? (huvudorsaker)

De viktigaste faktorerna som förklarar varför man får artros är:

  • Ålder – risken ökar tydligt med stigande ålder, eftersom brosk och stödjevävnad blir mer sårbara med tiden.
  • Genetik / arv – vissa ärver en ökad benägenhet för svagare brosk eller “känsliga” leder, vilket gör artros vanligare i vissa familjer.
  • Övervikt och fetma – extra kroppsvikt ger högre mekanisk belastning på knän, höfter och rygg, samtidigt som fettväv frisätter inflammationsämnen som kan påskynda ledförändringar.
  • Tidigare ledskador – gamla idrottsskador, frakturer eller korsbandsskador ökar risken för att samma led senare utvecklar artros.
  • Upprepad belastning i arbete/idrott – yrken eller sporter med tunga lyft, knästående, hopp, eller monotona rörelser (t.ex. många knäböj, vibrationer) kan på sikt skada brosket.
  • Felställningar och medfödda ledfel – snedställda knän/höfter eller medfödda ledfel gör att belastningen blir ojämn och nöter mer på vissa delar av leden.
  • Metabola sjukdomar – bland annat diabetes och järnöversjukdom (hemokromatos) är kopplade till ökad artrosrisk.

Kort sagt får man artros när ledens “hållbarhet” inte längre matchar belastningen man utsätter den för, över lång tid.

Vanliga frågor: “Har jag gjort något fel?”

Många undrar om de själva orsakat sin artros, men bilden är mer komplex.

  • Måttlig vardagsmotion och vanlig träning orsakar inte artros, utan skyddar ofta genom starkare muskler och bättre viktkontroll.
  • Hård, ensidig överbelastning (tunga lyft, många års elitidrott, långvarigt knästående) kan däremot bidra, särskilt om man redan har en ärftlig sårbarhet.
  • Kvinnor drabbas något oftare än män, troligen på grund av hormonella och biomekaniska skillnader, även om orsaken inte är helt klarlagd.

Det är alltså oftast en kombination av gener, ålder, gamla skador och livsstil – inte en enskild “dålig” vana – som förklarar varför man får artros.

Kan man förebygga artros?

Det går inte att garantera att man slipper artros, men risken kan minskas.

  • Hålla en så stabil och hälsosam vikt som möjligt minskar belastningen på knän, höfter och rygg.
  • Regelbunden, anpassad träning (styrka runt lederna, balansträning, promenader, cykling) förbättrar både stöd och ledfunktion.
  • Skydda leder vid idrott och arbete (bra teknik, utrustning, pauser) och rehabilitera skador ordentligt för att minska långtidsrisk för artros.
  • Behandla metabola sjukdomar och livsstilsfaktorer (t.ex. diabetes, låg fysisk aktivitet) kan också ha positiv effekt på ledhälsan.

Om du har ledsmärta, stelhet på morgonen eller misstänker artros är det bra att prata med vårdcentral eller fysioterapeut för bedömning och tidig behandling.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.