Vi firar tjugondag Knut den 13 januari eftersom den traditionellt markerar att julen är slut och att julen “dansas ut”, ofta med julgransplundring och att gran och pynt kastas ut. Dagen har dessutom rötter i firandet av den helgonförklarade danske fursten Knut Lavard, vars minnesdag flyttades i almanackan så att den sammanföll med slutet av julen tjugo dagar efter juldagen.

Vad är tjugondag Knut?

  • Tjugondag Knut infaller den 13 januari, tjugo dagar efter juldagen, och räknas i Sverige som den traditionella slutpunkten för julfirandet.
  • Uttrycket “Knut driver julen ut” syftar på att denna dag symboliskt avslutar hela jul- och helgperioden, från advent och Lucia till jul, nyår och trettondag jul.

Varför firar vi den?

  • Historiskt flyttades helgonet Knut Lavards dag från 7 till 13 januari när man förlängde julen med en vecka, så att hans dag blev själva “utfarten” ur julen.
  • I äldre bondesamhälle sprang barn och ungdomar runt mellan gårdarna och “ropade ut julen”, tiggde mat och dryck och meddelade att julen var slut, vilket förstärkte dagen som en tydlig gräns mellan jul och vardag.

Julgransplundring och “kasta ut granen”

  • Tjugondag Knut förknippas i dag mest med julgransplundring: man plockar ner pynt, äter upp godiset från granen och dansar ofta ringdanser innan granen åker ut.
  • Seden växte fram under 1800-talet i borgerliga miljöer och kombinerades med äldre upptåg och festligheter på landsbygden, och lever kvar som en barn- och familjetradition där julen avslutas på ett lekfullt sätt.

Historisk bakgrund: helgonet Knut

  • Knut Lavard var en dansk furste som mördades den 7 januari 1131 och senare helgonförklarades; hans minnesdag blev Knutsdagen, knuten till medeltida handelsgillen (Knutsgillen) som ordnade fester och baler.
  • När hans dag i Sverige flyttades till 13 januari sammanföll helgonfirandet med julens slut, och därifrån växte kopplingen mellan Knut, festdagar och att “driva julen ut”.

Tjugondag Knut i dag

  • I modern tid är tjugondag Knut mindre högtidlig för många, men den används fortfarande som självklar dag att ta bort julpynt och återgå till vardag efter helgerna.
  • Traditioner förändras, men många förskolor, skolor och föreningar använder fortfarande dagen till julgransplundring, lekar och sånger, så att barnen får ett tydligt och festligt “avslut” på julen.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.