Italien förknippas med blått framför allt på grund av sin kungliga historia, inte på grund av flaggan.

Varför är Italien “blå”?

När Italien enades till ett kungarike på 1800‑talet styrdes landet av huset Savojen (Casa Savoia). Savojernas hovfärg var en särskild blå nyans, ofta kallad “Savoyblå” eller “azzurro Savoia”, och den färgen började användas som symbol för den nya nationen i officiella sammanhang.

När det italienska fotbollslandslaget spelade sina första matcher 1910 började man snart använda blå tröjor som hyllning till kungahuset i stället för flaggans färger. Därifrån kommer smeknamnet “Gli Azzurri” – “de blå”.

Efter andra världskriget avskaffades monarkin och Italien blev republik 1946, men blått levde kvar som färg för landslag och idrott, just för att det hade hunnit bli en stark symbol för nationen. I dag spelar både fotbolls‑, rugby‑ och andra landslag i blått, och färgen syns fortfarande i vissa statliga symboler, till exempel i presidentens standar.

Kort sagt: Italien är “blått” för att man behöll den gamla kungafamiljens blå färg som nationell idrottsfärg, även efter att kungariket försvann.