USA:s angrepp på Venezuela den 3 januari 2026 motiveras officiellt med kampen mot narkoterrorism, gripandet av Nicolás Maduro och påståenden om att “skydda” demokrati och säkra oljetillgångar, men tolkas av många som ett maktpolitiskt och ekonomiskt drag.

Vad har faktiskt hänt?

  • USA genomförde en större våg av flyganfall mot mål i norra Venezuela, inklusive Caracas, under kodnamnet Operation Absolute Resolve.
  • Donald Trump har meddelat att Maduro och hans fru gripits av amerikanska styrkor och förts ut ur landet, vilket Venezuela kallar en “extremt allvarlig militär aggression”.
  • USA har samtidigt blockerat oljetankers och infört en slags sjökarantän mot Venezuela sedan slutet av 2025, i samband med en militär uppbyggnad i Karibien.

USA:s officiella motiv

  • Narkoterrorism och “kartellkrig”
    • Maduro och kretsen runt honom kopplas av USA till “Cartel de los Soles” och andra gäng, som utpekats som utländska terroristorganisationer.
* USA:s justitieminister har talat om åtal mot Maduro för narkoterrorism, vilket används som rättslig och politisk grund för ingripandet.
  • “Återställa demokrati” och regimskifte
    • I åratal har Washington beskrivit Maduro som illegitim och förtryckande, och stött oppositionen politiskt och ekonomiskt.
* Trump säger att USA ska “styra landet tills en säker och korrekt övergång kan genomföras”, vilket i praktiken betyder öppet regimskifte.
  • Olja och resurser
    • Venezuela har några av världens största oljereserver, och USA har länge infört hårda sanktioner mot venezuelansk olja.
* Trump har uttryckligen sagt att amerikanska företag ska ta över och sälja venezuelansk olja, och att den “stulna oljan måste återlämnas”, vilket tolkas som direkt resurskontroll.

Andra tolkningar: vad säger kritiker?

  • Geopolitik och signal till världen
    • Kritiker menar att attacken också är en signal till andra regeringar som utmanar USA, särskilt sådana som samarbetar med Ryssland, Kina eller Iran.
* Att använda militär makt nära USA:s “bakgård” (Karibien) ses som ett sätt att återupprätta amerikansk dominans i regionen.
  • Inrikespolitik i USA
    • Motståndare hävdar att ett “snabbt krig” mot en impopulär regim är politiskt användbart: det kan skifta fokus från problem på hemmaplan och samla stöd kring presidenten.
* Diskussioner på politiska forum och i medier kretsar kring om detta är ett försök att skapa en patriotisk samling eller att stärka Trumps ställning inför kommande politiska prövningar.

Hur ser omvärlden på det?

  • Kritik i Latinamerika och globalt
    • Många länder i Latinamerika har uttryckt oro eller fördömt attackerna, både på grund av risken för regionalt kaos och för att USA agerar utan tydligt FN-mandat.
* Frågan om folkrätt och suveränitet dominerar: jurister och diplomater ifrågasätter om det finns någon hållbar legal grund för att bomba Caracas och gripa en sittande president.
  • Ryssland, Kina och andra
    • Ryssland och Kina har tidigare stött Maduro politiskt och ekonomiskt, och har varnat för amerikansk militär upptrappning mot Venezuela.
* Analytiker diskuterar risken för att Venezuela blir en ny arena för proxykonflikt, där stormakter möts indirekt via sanktioner, vapenstöd och informationskrig istället för direkt militär konfrontation.

Varför just nu?

  • Lång konflikt som kulminerar
    • Sedan mitten av 2000‑talet har relationerna försämrats, från vapenembargon till diplomatiska sammanbrott och ständigt utökade sanktioner.
* Under 2025–2026 skedde en tydlig eskalering: hangarfartyg in i Karibien, sjöblockad mot oljetankers, CIA‑operationer inne i Venezuela och sedan fullskaliga flyganfall.
  • Strategisk möjlighet
    • Maduroregimen har varit ekonomiskt försvagad av hyperinflation, sanktioner och intern politisk splittring, vilket gör den militärt och diplomatiskt mer sårbar.
* För en amerikansk administration som vill demonstrera styrka mot “narco‑regimer” och samtidigt öppna upp enorma oljereserver för västliga företag framstår tidpunkten som strategiskt gynnsam.

Kort sagt: USA “anfaller” inte Venezuela som ett slumpmässigt krig, utan som kulmen på åratal av sanktioner, konflikt och retorik – där officiella skäl (narkoterrorism, demokrati) och mer cyniska motiv (oljekontroll, maktpolitik, inrikes vinster) går in i varandra.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.