Bukspottkörtelcancer (pankreascancer) uppstår när celler i bukspottkörteln börjar dela sig okontrollerat, men i de flesta fall går det inte att ange en exakt enskild orsak för en enskild person.

Kort om varför man kan få bukspottkörtelcancer

Forskare talar därför hellre om riskfaktorer än om en tydlig orsak–verkan, eftersom flera saker samverkar: ärftliga anlag, ålder, livsstil och vissa sjukdomar.

De flesta som har en eller flera riskfaktorer får aldrig sjukdomen – och en del som insjuknar har nästan inga kända riskfaktorer.

Viktiga riskfaktorer (översikt)

Vanliga faktorer som kopplas till ökad risk är:

  • Rökning
  • Hög ålder (vanligt efter 60–70 års ålder)
  • Övervikt, särskilt bukfetma
  • Långvarig typ 2-diabetes eller nydebuterad diabetes i högre ålder
  • Kronisk pankreatit (långvarig inflammation i bukspottkörteln)
  • Mycket alkohol under lång tid (via kopplingen till kronisk pankreatit)
  • Ärftlighet och vissa ärftliga genmutationer
  • Viss kemisk exponering i arbetsmiljö (till exempel vissa lösningsmedel och industrikemikalier)

Ärftlighet och gener

Hos en mindre andel, ungefär runt 5–10%, finns en tydlig ärftlig komponent.

Det kan handla om:

  • Flera nära släktingar (förälder, syskon, barn) med bukspottkörtelcancer
  • Kända ärftliga syndrom eller genförändringar (till exempel BRCA1/2, PALB2, Lynch syndrom, Peutz–Jeghers)

Har man stark ärftlighet kan man ibland erbjudas genetisk rådgivning och särskild uppföljning via specialistmottagning.

Livsstil och sjukdomar som påverkar risken

Flera faktorer handlar om hur kroppen belastas över tid snarare än om ”fel” vid en enskild tidpunkt.

Exempel:

  1. Rökning
    • En av de tydligaste påverkbara riskfaktorerna.
    • Rökare har ungefär dubbelt så hög risk jämfört med icke-rökare i flera studier.
  2. Övervikt och stillasittande livsstil
    • Övervikt, framför allt bukfetma, är kopplad till ökad risk.
    • Fysisk aktivitet och hälsosam vikt verkar skyddande.
  3. Diabetes
    • Långvarig typ 2-diabetes är kopplad till ökad risk.
    • Nydebuterad diabetes hos äldre kan ibland vara ett tidigt tecken på bukspottkörtelcancer, men de flesta med diabetes får aldrig sjukdomen.
  4. Kronisk pankreatit och alkohol
    • Långvarig inflammation i bukspottkörteln ökar risken.
    • Ofta hänger detta ihop med långvarigt högt alkoholintag, men kan också bero på andra orsaker, inklusive ärftliga former av pankreatit.

Varför pratar man om att sjukdomen är ”aggressiv”?

Bukspottkörtelcancer beskrivs ofta som en mycket allvarlig diagnos eftersom tumören brukar upptäckas sent, när den redan vuxit sig stor eller spridit sig.

Några orsaker till att den känns extra ”tyst” och aggressiv:

  • Bukspottkörteln ligger djupt i buken, så tidiga tumörer ger ofta otydliga eller inga symtom.
  • Det finns ännu inget enkelt screeningtest för befolkningen, som till exempel mammografi för bröstcancer.
  • Tumörcellerna har ofta biologiska egenskaper som gör dem svåra att behandla, och forskningen jobbar intensivt med att hitta bättre behandlingar.

Vad kan man själv göra?

Det går aldrig att garantera att man inte får bukspottkörtelcancer, men man kan minska sin risk.

Exempel på sådant som brukar rekommenderas för att förebygga flera cancerformer, inklusive bukspottkörtelcancer:

  • Inte röka (eller få hjälp att sluta)
  • Begränsa alkohol
  • Hålla en hälsosam vikt och röra på sig regelbundet
  • Äta mycket grönsaker, frukt, fullkorn och mindre rött/ processat kött
  • Sköta behandling av diabetes och andra kroniska sjukdomar

Om du har flera fall av bukspottkörtelcancer i nära släkten, eller oroar dig mycket, kan du ta upp detta med vårdcentral eller ärftlighetsmottagning; där kan man bedöma om genetisk rådgivning är aktuell.

Observera: Om du har symtom som oförklarlig viktnedgång, långvarig magont, gulsot, nydebuterad diabetes eller ihållande trötthet bör du kontakta vården för bedömning, även om det oftast beror på andra, mer harmlösa orsaker.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.