Stjärngossar har strut på huvudet som en del av en gammal kristen jul- och luciatradition där de symboliserar ”stjärnans pojkar” som följer Betlehemsstjärnan. Struten är hög, ofta vit och dekorerad med stjärnor, och förstärker både känslan av festlig högtid och att pojken ”pekar uppåt” mot himlen och stjärnan.

Kort bakgrund

Stjärngossar hör ihop med luciatåg och äldre julspel där man sjöng om de vise männen och stjärnan över Betlehem. Klädseln med vit särk, strut och stjärna på pinne har funnits i Sverige sedan åtminstone 1800-talet i olika varianter.

Varför just en strut?

  • Den höga konformade hatten gör att stjärngossen syns tydligt i tåget och ger en högtidlig, nästan ”ceremoniell” siluett.
  • Formen kan tolkas som att den ”pekar” mot himlen och stjärnan som gossen bär i handen eller följer symboliskt.
  • Dekorationen med gyllene stjärnor knyter direkt an till ordet stjärngosse – en pojke kopplad till stjärnan i lucia- och jultraditionen.

Historiska och kulturella lager

  • I äldre luciatåg och julspel var stjärngossarna ibland en egen liten grupp som framförde stjärnspel och stjärnvisor, med strut, stjärna och vita särkar.
  • Vissa barn har genom åren tyckt att struten liknar gamla tiders ”dumstrut”, vilket lett till skämt och alternativa huvudbonader i populärkultur (till exempel i Sune-historierna).

Nutid: tradition och trend

Idag syns stjärngossestruten i allt från skolors luciatåg till mer stiliserade, designade versioner i butiker och på nätet, men grundidén är densamma: en hög vit hatt med stjärnor. Diskussioner på senare år handlar mer om könsroller och vem som ”får” vara stjärngosse, men själva struten hänger kvar som en nyckelsymbol för rollen.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.