Stjärngossar har strut på huvudet eftersom huvudbonaden utvecklats ur äldre, spetsiga “österländska” mössor som skulle anspela på de tre vise männens dräkter i medeltida jul- och trettondagsspel. Med tiden förenklades dessa till den vita pappersstrut med stjärnor som är typisk i dagens luciatåg.

Kort bakgrund

Redan under medeltiden förekom stjärngossar i spel kring trettonhelgen, knutna till berättelsen om de tre vise männen. Dräkterna skulle se “östliga” ut, och olika toppiga huvudbonader blev en del av den visuella markeringen.

Varför just en strut?

  • Spetsiga hattar associerades med magernas/vismäns huvudbonader i äldre europeiska tolkningar av berättelsen.
  • När traditionen blev folklig och skolbaserad i Sverige förenklades detta till billiga pappstrutar som var lätta att massproducera och dekorera med stjärnor.
  • Struten blev därmed ett tydligt och enkelt kännetecken för “stjärn”-rollen i tåget, tillsammans med vit särk och stjärnkäpp.

Så ser traditionen ut idag

I dagens luciatåg bär stjärngossar oftast:

  • Vit särk eller vit skjorta/byxor
  • Vit pappstrut med stjärnor, ibland guldkant eller tofs
  • En stav med stjärna av guldpapper

Denna kombination har spridits via skolor, kyrkor och media och uppfattas numera som den “klassiska” stjärngosselooken, även om den historiskt är ganska sentida och förenklad.

Information gathered from public forums or data available on the internet and portrayed here.