Lussekatter heter troligen så för att ordet lusse hänger ihop med Lucia‑firandet, medan katt går tillbaka på äldre namn som ”djävulskatter” eller lågtyska ”duivekater” (ett slags julbröd).

Kort bakgrund

  • Lussekatten är ett svenskt vetebröd, oftast S‑format, som bakas till Lucia och jul, ofta smaksatt med saffran.
  • Själva ordet lussekatt dyker upp i källor först mot slutet av 1800‑talet.

Varför ”lusse”?

  • Lusse kopplas i första hand till Lucia och luciafirandet – samma förled finns i ord som lussevaka och lussebrud.
  • Det finns också äldre folketymologier där Lucia associerats med Lucifer , eftersom båda orden kommer från latinets lux (ljus), men språkforskare brukar betrakta den direkta Lucifer‑kopplingen som osäker.

Varför ”katt”?

  • I delar av Tyskland och Nederländerna fanns ett sött julbröd som kallades något i stil med ”djävulskatt” eller lågtyska duivekater , vilket anses ha påverkat det svenska ordet.
  • I svenskan finns äldre benämningar som dövelskatter och dyvelkatter (”djävulskatter”) för liknande julbröd; med tiden ersattes de av det mildare och mer lucia‑kopplade lussekatt.

Andra tolkningar

  • Vissa populära förklaringar menar att formen på bullen med två russin kan påminna om en katt med ögon, vilket i efterhand passar bra med namnet.
  • Det finns också teorier som knyter Lusse till äldre nordiska föreställningar och figurer i midvintertraditioner, men dessa är mer spekulativa än språkligt säkert belagda.

Så, sammanfattat

  • Lusse → knutet till Lucia (och i vissa tolkningar vidare till Lucia/Lucifer/ljus).
  • Katt → utveckling från äldre ”djävulskatt”/”duivekater” för julbröd, senare omtolkat och ihopkopplat med både Lucia och bullens form.